Armering och armerad betong

För sådana konstruktioner där betongen utsätts för böjningspåkänningar med tryck i den ena kanten och dragningar i den andra, tex bärande balkar, bjälklagsplattor odyl eller där man vill öka betongens tryckhållfasthet används armering.

Betongen har egenskapen att den uthärdar 1/10 så stor drag som tryckpåkänning. Vanlig betongs densitet ligger på 2300 kg per kubikmeter och ett tryck på 30-40 megapascal. För att förbättra hållfastheten används armeringsjärn så att konstruktionen blir jämnstark. Betong är motståndskraftigt mot tryckbelastningar men inte särskilt elastiskt och därför förstärks betongkonstruktioner med armeringsstål.Det går att armera betong med olika metoder och material som stål, järn och stänger av kolstål. För att förbättra fästet till betong kan tråd eller klen stång med räfflad yta svetsas till nät.  Problemet är att betongen lätt spricker om den utsätts för tryck och om den inte är förstärkad eller får stöd. Stålnät eller armeringsjärn kan vara inbäddade i betongen för att ge ökad styrka och hållbarhet.  Ett problem är rost ifall det inte placerats på rätt sätt och rost i sin tur innebär att konstruktionen försvagas.

Järn rostar, och trä brinner, men betong står emot såväl vatten som eld.
marknadsföring av armerad betong omkring 1900-talets början

För att skapa höghållfast betong används armeringsjärn av bra kvlitet

Exempel på armerad betong

Armeringsnät
Armeringsnät tillverkas av valstråd. Det finns olika typer av armeringsnät exempelvis standardnät, skarvnät, väggnät och fingerskarvade nät. Nätet ger gynnsamma tryckspänningar.

Ny teknik
Miljöföretaget Cellfab har utvecklat en ny armeringsmetod som de marknadsför att det förbrukar 75% mindre stål jämfört med hur man gjort det tidigare. Cellarmering som metoden kallas är en ny, unik metod för betong, asfalt samt andra material.

MT International concrete technology i Österbybruk skapar betong för kärnkraftverk och ultrahöghållfast betong. Deras betong klarar idag ett tryck på 4000 kg per kubikmeter.